Träning
- Bröstpress 10*4
- Flyes i maskin 8*3
- Bicepscurls stång 10*4
- Hantelcurls 8*3
- 15 min cardio
Träning och kaffe med <3
Träning och kaffe med <3
Första advent







Solnedgång...
Solnedgång...
Update

Hur mycket är klockan


Fakta om Doping och idrott
Dopning
Med dopning menas missbruk av hormonpreparat och andra läkemedel som finns med i Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel (1991:1969), med avsikt att öka musklernas styrka och volym och få en snyggare eller större kropp.
Doping används också i betydelsen när idrottsutövare förbättrar sin prestationsförmåga med hjälp av de substanser eller metoder som är förbjudna enligt den lista som World Anti-Doping Agency (WADA) upprättat och som tillämpas av Riksidrottsförbundet i Sverige.
Missbruk av dopningsmedel är ett växande samhällsproblem. Våra kroppsliga ideal har förändrats genom åren och utseendefixeringen har ökat. Idag förekommer missbruket huvudsakligen utanför tävlingsidrotten, där missbruket sker av främst estetiska skäl.
Anabola androgena steroider (AAS) och andra dopningspreparat missbrukas idag av både ungdomar och vuxna människor, med en absolut dominans av män. Majoriteten av missbrukarna är av manligt kön.
När ett missbruk av AAS påbörjas är det inte bara den som använder preparaten som kan drabbas utan även de i personens närhet. Anhöriga beskriver att de ofta påverkas negativt när en person som står dem nära missbrukar AAS. De ser att den som missbrukar förändras både fysiskt, psykiskt och socialt. Som närstående kan man drabbas av aggressionsutbrott, svartsjuka och våld och är i stort behov av stöd.
De beslag av dopningsmedel som tull och polis gör ökar varje år och likaså tillgängligheten via Internet. Det inte finns någon kvalitetskontroll av det som säljs via Internet. Illegalt tillverkade produkter med felaktigt deklarerat eller kontaminerat (förorenat) innehåll är mycket vanligt. På Internet finns en uppsjö odokumenterad och ovetenskaplig information.
Det finns många olika biverkningar vid missbruk av muskeluppbyggande preparat, och de är inte lika tydliga hos alla missbrukare. Ju fler symtom som finns hos personen desto större är sannolikheten att det handlar om ett AAS-missbruk.
Följande symtom kan vara kännetecken på ett missbruk av anabola androgena steroider(AAS):
Fysiska
· Snabb och kraftig viktökning, p.g.a. ökad muskelmassa.
· En oproportionerlig muskelutveckling, framförallt omkring bröst, nacke och skuldror.
· Kraftig ökning av akne, framförallt på rygg, skuldra och bröst. Aknen kan vara slemmig och lättblödande.
· Gynekomasti (bröstkörtelförstoring)
· Stickmärken i de stora muskelgrupperna, stjärt, lår och skuldra.
· Tecken på gulsot.
· Striae (hudbristningar) vanligtvis mellan stora bröstmuskeln och biceps, men även på rygg och lår.
· Testikelatrofi (krympande testiklar)
· Förändrad sexlust - med ökad sexlust i början av kur som därefter minskar eller helt upphör efter avslutad kur.
· Erektionssvårigheter
· Ett svullet och plufsigt utseende pga. ödem (ökad vätskemängd i kroppen)
· Ett stort behov av annan medicin t ex potensmedel, smärtstillande medel, sömnmedel och blodtrycksmedicin.
· Mer hår på kroppen eller håravfall.
Psykiska
· Depression, nedstämdhet, psykos och paranoia.
· Tränings-, kost- och kroppsfixering.
· Kraftiga svängningar i självförtroende och självkänsla - under kurer för mycket och mellan kurer för litet.
· Humörsvängningar såsom nedstämdhet (efter kur), upprymdhet (under kur), irritabilitet och aggressivitet.
· Ökad aggressivitet.
· Sömnproblem såsom ökad vakenhet eller omvänd dygnsrytm.
· Döljande av piller och ampuller.
· "Smusslande", undanflykter och bortförklaringar.
Därutöver gäller för kvinnor:
· Oregelbundna menstruationer.
· Klitorisförstoring.
· Tendens till skäggväxt och ökad kroppsbehåring.
· Mörkare röst.
· Risk för fosterskada om kvinnan har missbrukat AAS.
Kosttillskott
Muskelökande och testosteronhöjande kosttillskott, så kallade prestationshöjare, kan innehålla förbjudna och farliga substanser enligt dopningslagen.
Om du vill vara säker på att inte få i dig olagliga substanser:
Använd endast kosttillskott om du blivit rekommenderad användning av dietist, nutritionist eller läkare. Använd enbart produkter som kan styrka sina reklampåståenden med vetenskaplig bevisning och som kontrollerats och publicerats i kvalificerade vetenskapliga tidskrifter. Enskilda studier, ofta utförda av företaget bakom produkten, ger inte tillräcklig information. Tänk på att du själv ansvarar för vad du äter. Detta gäller också om du blir positiv på ett dopingtest
Kosttillskott räknas som livsmedel och regleras av Livsmedelslagen. Ansvarig myndighet är Livsmedelsverket. Kosttillskott får inte innehålla läkemedel. Det är Läkemedelsverket som bedömer om en produkt är ett läkemedel. Om ett kosttillskott säljs med vad Läkemedelsverket anser vara medicinska påståenden har Läkemedelsverket möjlighet att klassificera produkten som ett läkemedel. Det blir då inte längre tillåtet att sälja produkten eftersom den inte är godkänd av Läkemedelsverket.
Många produkter är inte tillräckligt kvalitetskontrollerade och innehållsdeklarerade. Det förekommer att preparat är kontaminerade (förorenade) med dopningsklassade substanser, företrädesvis prohormoner. Detta kan bero på föroreningar vid tillverkningen, eller att tillverkare medvetet har tillsatt otillåtna substanser i sina produkter. Dopinglaboratoriet vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har funnit spår av olagliga substanser när de analyserat dopingtester inom idrotten, där idrottsutövarna hävdar att de endast tagit kosttillskott. Produkterna fanns att köpa via flera svenska Internetbutiker trots att det är olagligt att saluföra sådana kosttillskott i Sverige.
Riksidrottsförbundet (RF) har en mycket restriktiv hållning till kosttillskott, eftersom idrottsmän/kvinnor som tagit kosttillskott har blivit positiva i dopingtester.
Det förekommer att läkemedelssubstansen efedrin tillsätts i kosttillskott. De säljs framförallt via Internet, vilket är förbjudet enligt Läkemedelslagen. Vid användning av efedrin finns rapporter om allvarliga biverkningar i form av allvarlig hjärt- och kärlpåverkan samt beroende- och toleransutveckling.
Fakta om narkotika och idrott
NARKOTIKA
Gemensamt för all narkotika är att den framkallar en berusning som kan uppfattas som lustfylld. De narkotiska preparaten påverkar kroppens centrala nervsystem, CNS, på olika sätt, vilket gör att omdömet och beteendet påverkas och upprepad användning/missbruk kan leda till beroende, fysiska samt psykiska skador och en alltför tidig död.
Narkotika kan delas in i fem olika grupper:
1. Opiater
Har en dämpande effekt och ger en känsla av ro och välbehag. Alla opiater är kraftigt smärtstillande och har därför länge använts som mediciner. Opium framställs av växtsaften i opiumvallmons frökapslar, opium kan renas till morfin och heroin. På kemisk väg framställs preparat som Metadon, Subutex och Petidin, med ungefär samma egenskaper som opiaterna. Många heroinmissbrukare smittas med gulsot och hiv. Dödsfall kan inträffa då opiater allvarligt nedsätter andningsförmågan och kan ge hjärtstillestånd. Det är också vanligt med självmord på grund avdepressioner.
2. Centralstimulantia
Verkar stimulerande på CNS och eliminerar känslor av trötthet, hunger och törst. Centralstimulantia innefattar preparat från växtriket, som kokain och kat, samt kemiska produkter som amfetamin och metamfetamin. Även ecstasy räknas till denna grupp. Sjukdomar som har samband med vitaminbrist och undernäring är vanligt eftersom centralstimulantia undertrycker hunger. Andra effekter kan vara extrem retlighet, delirium, hallucinationer och vanföreställningar.
3. Cannabis
Förändrar syn- och hörselintryck varför cannabis egentligen tillhör gruppen hallucinogener. Hasch och marijuana utvinns båda ur växten indisk hampa, Cannabis sativa. Den berusningsframkallande substansen i cannabis heter tetrahydrocannabinol, THC. Den är särskilt skadlig för andningsvägar och lungor och kan också leda till personlighetsförändringar, koncentrationssvårigheter, försämrat korttidsminne, sämre inlärningsförmåga och i värsta fall psykoser.
4. Hallucinogener
Detta är en grupp droger som framkallar syn- och hörselhallucinationer, vilka ibland kan vara svåra att skilja från andra typer av psykoser. Hallucinogener är antingen "naturprodukter", som meskalin, eller framställda i laboratorier, som LSD. Effekter är framför allt psykoser, svåra depressioner och förändrad uppfattningsförmåga. Psykosen kan också åtföljas av en svår depression med självmordsrisk.
5. Narkotikaklassade läkemedel
Den största gruppen är bensodiazepiner som ordineras av läkare mot oro, ångest eller sömnsvårigheter. Några av de vanligaste är Halcion, Librium, Mogadon, Sobril och Valium. Rohypnol används ibland av missbrukare och kriminella för att döva känslolivet i samband med våldsbrott. Effekter kan vara ångest, humörsvängningar, overklighetsupplevelser, syn- eller hörselvillor, överkänslighet för ljud, ljus eller beröring och epileptiska anfall.
VARNINGSSIGNALER
De varningssignaler man framför allt ska vara uppmärksam på handlar om förändringar i en persons beteende, som onormal trötthet, kraftiga pendlingar i humöret, självvald isolering och lögner. Andra signaler kan vara om tonåringen börjar komma hem allt senare om kvällarna, börjar skolka från skolan, missar träningar, eller plötsligt byter umgänge och fritidsintresse. Att det börjar försvinna pengar hemifrån eller att han/hon börjar försvara droganvändning kan vara andra tecken. Det finns inga givna regler utan ofta är det ett ”pussel” som måste läggas. Därför är det viktigt att väga samman flera – såväl kroppsliga som beteendemässiga – kännetecken för att få en helhetsbild. Naturligtvis betyder inte detta att varje tonåring som börjar missa träningen eller byter kompisar använder droger, man får inte glömma bort att tonåren är en tid av förändring. Men känner du dig orolig, ta din oro på allvar och lita på din intuition.
Du som ledare och vuxen är en viktig förebild, glöm aldrig det!
Promenad till kronan!
Promenad till kronan!
Grön tumme




Fakta kring alkohol och idrott
Ett av mina projekt på praktiken är att skriva en ANDT-policy med två föreningar. ANDT står för alkohol, narkotika, doping och tobak. I det arbetet har jag sammanställt ett faktahäfte som förningarna ska kunna ha som underlag när de arbetar med sina lag. Jag tänkte dela med mig av den informationen men om jag skulle ta allt i ett inlägg skulle det bli hur långt som helst så jag delar upp det. Första delen är alkohol.
ALKOHOL
ALKOHOL + IDROTT = FALSKT
Påståendet är falskt av den enkla anledningen att den som dricker kommer prestera mycket sämre i sitt idrottande, men också för att alkohol kan föra med sig så mycket annat negativt – olyckor, skador, missbruk och en för tidig död. Idrotten står bakom regeringens folkhälsomål 11, att senarelägga alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen. Att kunna dricka mycket alkohol utan att bli full är inte något som är bra, en hög toleransnivå för alkohol ökar risken att bli beroende och att utveckla olika sjukdomar. Dricker man ofta och mycket ökar man sin toleransnivå och därmed också risken för sjukdomar.
I varje skolklass finns det 2–3 elever som växer upp i en familj med alkoholism. För dessa barn står ofta idrottsledaren för en trygghet som de saknar. För dessa barn och ungdomar är det extra viktigt att idrotten får vara en frizon från alkohol. Alkohollagen ska skydda minderåriga från alkoholens skadeverkningar. Det är kriminellt att sälja eller förmedla alkoholdrycker till en person som inte fyllt 18 år. Langning av alkohol kan ge 2 års fängelse. För starksprit är åldersgränsen 20 år. Trots lagen uppger ungefär hälften av alla 15-åringar att de dricker alkohol. Många av ungdomarna säger att de får tag på alkohol genom äldre kompisar.
VAD HÄNDER MED KROPPEN NÄR MAN DRICKER ALKOHOL?
Alkoholen är vattenlöslig och till viss del fettlöslig vilket innebär att den sprider sig till alla delar av kroppen och därmed påverkar i stort sett alla kroppens funktioner. Alkoholen bedövar celler i hjärnan som styr vissa hämningar och reaktioner, dricker man sig ordentligt berusad är det till slut bara ”reptilhjärnan” som styr. Men på vägen dit sker bland annat detta:
• Omdömesförmågan blir sämre.
• Motoriken blir sämre.
• Reaktionsförmågan blir sämre.
• Koncentrationsförmågan blir sämre.
• Koordinationsförmågan blir sämre.
• Hörseln blir sämre.
• Synen blir sämre, liksom avståndsbedömning och mörkerseende.
• Känseln blir sämre.
• Risken för olyckor ökar – drunkning, trafik, våldsbrott etcetera.
Alkohol och idrott hör inte ihop
En burk folköl (3,5 %) försämrar prestationsförmågan med ungefär 10 procent och ”dagen efter” man druckit sig påverkad av alkohol presterar man i regel 25–40 procent sämre.
1. ALKOHOLENS AKUTA EFFEKTER:
Redan vid små mängder påverkas prestationen negativt. Man har sett i tester att ungefär 0,3 promille, motsvarande ungefär en burk folköl, sänker prestationen med 10 procent. Reaktion, koordination, koncentration och motorik försämras. Pulsen stiger, vilket innebär att man inte kan öka hjärtats prestationsförmåga lika mycket, man når sin maxpuls snabbare.
Mjölksyran i blodet ökar, redan efter ett par flaskor öl ser man detta. Blodcirkulationen ökar i de ytliga blodkärlen, i samma utsträckning minskar cirkulationen till och från musklerna, vilket innebär sämre syresättningsamt avlägsnande av restprodukter.
2. DAGEN EFTER MAN VARIT PÅVERKAD ELLER BERUSAD:
Dagen efter, när alkoholen har gått ur kroppen, är prestationsförmågan kraftigt nedsatt. Det kan röra sig om så mycket som 25–40 procent. Alkohol ger alltid en uttorkningseffekt genom att kroppen utsöndrar mer urin är normalt. En vätskebrist på 1–2 procent av kroppsvikten minskar prestationsförmågan med cirka 20 procent. Alkoholen tömmer kroppens glykogenförråd, kolhydratsförråd, och blockerar dessutom nybildningen av nya glykogenreserver. Tränar man med dåligt fyllda glykogenförråd så ökar muskelnedbrytningen. Efter en blöt kväll kan det ta kroppen mer än 3 dygn att bygga upp nya glykogenförråd. Mjölksyrehalten är som högst i blodet 12–15 timmar efter att man druckit alkohol, vilket innebär att man snabbare ”går in i väggen”. Sömnen påverkas genom att man inte får samma djupsömn, så kallad REM-sömn. Det kan leda till sömnsvårigheter, sämre återhämtningsförmåga och psykiskt illamående. Kroppen har också en högre vilopuls som troligtvis beror på trötthet. I och med en högre puls kan inte hjärtat prestera maximalt av vad det brukar.
3. ALKOHOLENS LÅNGSIKTIGA INVERKNINGAR FÖR EN IDROTTARE:
Ju oftare och mer man dricker, desto sämre möjligheter har kroppen att återhämta sig. Eftersom en berusning tömmer kroppens glykogenförråd och det kan ta mer än 3 dygn att fylla på dem igen. Det finns också risk för näringsbrist eftersom alkoholen verkar som ett gift på tarmen som gör att upptaget av kolhydrater, proteiner, vitaminer samt mineraler blir sämre. Alkohol minskar också kroppens produktion av testosteron, vilket ger en försämrad muskeluppbyggnad. Regelbundet alkoholintag kan leda till testosteronbrist.
Alkohol försvagar även kroppens immunförsvar med ökad infektionskänslighet som följd. Ett långvarigt alkoholbruk kan leda till skador i lever, hjärta, hjärna och bukspottkörtel.
Redan små mängder alkohol ökar risken för olyckor och idrottsskador. Dessa tar också längre tid att läka om man fortsätter att dricka alkohol regelbundet.