Je

Det finns både för- och nackdelar med att idrotta. Idrottare drabbas oftare av akuta skador än vad andra gör, det finns också en förhöjd risk att få artros längre fram i livet. Fördelarna med idrott är dock många, risken att drabbas av en välfärdssjukdom minska eller benskörhet minskar drastiskt.

80% av alla akuta skador drabbar nedre extremitet.
90% av alla överbelstningsskador drabbar nedre extremitet.

 Idrottsskador kan delas in i två grupper; akuta och överbelastningsskador.

Försäsong: överbelstningsskador vanligt förekommande
Under säsong: akuta skador vanligare
Slutet av säsong: ungefär lika mellan akuta och överbelstningsskador

Knäskador inom fotbollen (akuta) har minskat från 1960 st (2009) till 1691 (2010). Knäkontrollarbetet skulle kunna vara en förklaring till detta men det är ändå svårt att säga. Ser trenden likadan ut för 2011 har vi mer kött på benen för att knäkontroll faktiskt fungerar.

Det som forskningen dock har kunnat visa de senaste åren är att knäkontrollprogram har en bra effekt på även överbelastningsskador.

Hjärnskakning är en relativt vanlig skada inom framför allt hockey och fotboll. Vad man har kunnat se är ett samband mellan hjärnskakning och allvaret i knäskador. Dvs en person som drabbas av en hjärnskakning  löper en större risk (om han får en knäskada) att den skadan är allvarligare än om han inte haft någon hjärnskakning.

Axelskador och då nyckelbensfraktur finns representerade inom kastidrotter och lagidrotter som handboll. Det finns ett försök till att utveckla samma träningsprogram som knäkontroll fast för axeln men resultaten har inte varit särskilt bra.

Överbelastningsskador

Det är svårt att hitta bra statistik på dessa skador. Folksam tar till stor del bara hand om akuta skador så där finns ingen statistik att hämta.

Fotboll: 33% av alla överbelstningsskador är återfallsskador.

Champions League: Överbelastning ljumske, 7 st/lag/säsong. Baksida lår, 7 st/lag/säsong (risken ökar med stigande ålder). Framsida lår (vanligare hos barn), 3 st/lag/säsong.

Hockey: Överbelastning ljumskar vanligare på träning än match. Antagligen eftersom under matcher är de på isen kortare tid och får mer vila mellan. Andra skador än ljumskar är 4-5 ggr vanligare under matchspel.

Handboll: 21% av alla skador är överbelastningsskador

Innebandy: hopparknä, löparknä och benhinnor vanligaste skadorna. Lite studier (Finland). Tjejer har högre risk för skador.

Friidrott: 4 ggr högre risk under tävling. Benhinnor och stressfraktur är vanliga skador. VM Osaka 2007, 192 skador=80% nedre extremitet.

Akuta skador – Omhändertagandet

Ramsan: P R I C E (dock ej i rätt kronologisk ordning)

(1)    Pressur: Lokalt tryck över skadan för att stoppa blödningen, t ex tryck med tumme.

(2)    Compression: Linda hårt med elastisk binda (hela området, fot: från tårna till ankeln)

(3)    Elevation: Högläge, helst 60 cm ovanför hjärtat. Lätt med distala kroppsdelar.

(4)    Ice: Kyla är helt och hållet smärtlindring. Den fyller ingen annan funktion.

(5)    Rest: Avlasta det skadade området.

Detta omhändertagande i det akuta skedet syftar till att minska blödningen. Får du snabbt ett tryck på kan du minska ner själva blödningstiden från 6-8 min till 0.

Det skadade området får dock ofta en vätskeansamling upp till 48 h efter skadetillfället. Därför är det viktigt att behålla tryck på (lindan), den ska dock inte vara lika hårt lindad om i det akuta skedet.

Prio 1 i fast två är att få bort svullnaden!

RTG: är det en yngre person så är röntgen aldrig fel! Kan personen belasta så är risken för fraktur liten men det finns undantag.

Vid våld mot ansiktet/huvudet bör man vara uppmärksam på hur idrottaren agerar. Effekten av en hjärnskakning kan komma senare. Var uppmärksam på om personen förändrar sitt beteende, inte bara om den mår fysiskt dåligt. En person där man misstänker hjärnskakning bör inte sova själv. Helst ska någon testa att väcka personen någon gång under natten.

Rehabilitering:

Tider
Skelett: det beror helt på var skadan är lokaliserad samt vilken typ av skada det är

Ligament: 6-8 veckor

Muskel: 3-4 veckor (bristningar är lömska, personen känner sig ofta bra efter 3-5 dagar, då måste tränare stoppa)

Sena: Normal hållfastighet efter 12 månader. Tål ofta stora belastningar

Brosk: Har en viss läkningsförmåga, den är dock begränsad.

 Läkningsfas

Inflammationsfas: 0-7 dagar. Inflammationen är en viktig process, behöver inte behandla!

Läkningsfas: 7-21 dagar.

Remodelleringsfas: 21 dagar> (grenspecifik träning)

Slutfas (innan återgång till idrott): testa vävnaden, riktningsförändringar, hopp/landning, stegringslopp, löpning framåt och bakåt.

(Baksida lår: störst risk för återfall andra veckan efter återgång. Minst två hela träningar innan ens tanke på match)

Optimal stimuli

Brosk: tryck och avlastning

Sena/ligament: drag i funktionell riktning=balans

Muskel: belastning beroende på funktion

Skelett: Wolff´s lag (ju mer du belastar skelettet ju starkare blir det)

Rehabilitera hela idrottaren:

Aerob kapacitet (kondition) förändras ofta under skada. Detta gör att idrottarens återhämtningskapacitet blir sämre, kvaliteten på teknik och speluppfattning blir sämre samt att hela prestationen försämras. Idrottaren får mer mjölksyra och högre puls på samma belastning= återfall i skada/nya skador.

Underhålla konditionen – lagidrott

4 pass cykel

1.       Tröskelträning: 5*3 min intervaller på hög intensitet (nära mjölksyra). 2 min aktiv vila mellan intervallerna.

2.       Anaerob träning: 9*1 min intervaller (så hårt det bara går). 1,5 min vila mellan.

3.       Distansträning

4.       Pass 1 igen

Det finns inga enkla vägar att förebygga skada!´

Stretching

Forskningen är oense om vad det faktiskt har för funktion. Dock är det övervikt av den forskning som säger att det inte har någon skadeförebyggande effekt.

Stram muskel är inte lika med sjuk muskel.

Danmarksstudien: 30 min efter stretchingprogram 0 effekt i längdförändring.

Sämre explosivitet direkt efter stretch, kommer snabbt tillbaka efter explosiv övning ex hopp, snabb löpning.

Rehabilitering efter skada: positiv effekt på fiberorienteringen i samband med rehab.

Excentrisk träning

Fotboll: baksida lår, Hanboll: skuldra

Excentrisk träning har en skadeförebyggande effekt! Vetenskapligt bevisat!

Bålstabilitet och balans

Översätt stabiliserande övningar i grenspecifikt. Bålstabilitet ska finnas med i allt vi gör.

Nedsatt balans= ökad skaderisk

Balansträning kan förebygga återfall i fotledsskador som i sin tur kan förebygga främre korsbandsskador.

Knä och ljumskskador= börja med att kolla fotleden

Kastidrott

Svårt att förebygga, vet inte när i rörelsen som skador uppkommer.

Viktigt är dock inlärning av rätt teknik i unga år, detta kan vara skadeförebyggande.

Skadad spelare