Je

Veckan som har gått har varit väldigt händelserik och just nu känns det som om någon verkligen står på min sida för det mesta går min väg (peppar, peppar). Framtiden ser spännande ut.

I tisdags hade jag knäkontroll för baskettjejer på Bergnäset. Det är så roligt att få träna unga tjejer igen och jag saknar verkligen att ha ett eget lag. Det ger massor av energi och glädje att få träna ett lag och lära känna varje individ och se dem utvecklas. Dock har jag svårt att se hur jag ska ha tid med detta men imorgon har jag ett intressant möte som kanske kan leda till att jag kommer några steg närmare.

Igår gjorde jag något som jag inte gjort på minst 15 år. Jag var i stallet och red. Det var med skräckblandad förtjusning och mycket fjärilar i magen som jag följde med Petra till Hertsön och deras ridhus. Jag fick en snäll snäll häst som hette Landell men vill lova att jag inte var mindre rätt för det. Jag var inte kaxig någonstans när han skulle hämtas in och borstas. Men jag gjorde det och efter 45 min ridlektion kände jag mig något bekvämare i stallet. Riding är något som ser enkelt ut när andra gör det med det är riktigt svårt och fysiskt jobbigt. Jag har fruktansvärd träningsvärk i ljumskarna och lite i pempan idag.

Idag skulle jag ha tränat men har ordentlig huvudvärk så jag bestämde mig för att vila. Vi gick och handlade istället och jag har hunnit fixa lite blommor som skulle planteras om (vuxenpoäng?).

Imorgon är jag ledig eftersom jag ska med Petra på jobbet till Storforsen på en heldag med flera motorföreningar i Norrbotten. Det är många som kommer och det ska bli intressant att få lite inblick i en idrott som är helt främmande för mig.

Nu är det snart ett år sedan vi var i USA och firade jul och nyår. Det känns som om det var igår samtidigt som det känns som det var väldigt längesedan. Det var en riktigt mysig resa som vi aldrig kommer glömma. Daniel, mamma och brosan.

Soluppgång över Lake Tahoe