Pes equinovarus adductus congenital...
... är det latinska namnet för Klumpfot. En missbildning som drabbar ca 1-2/1000 nyfödda barn. Denna missbildning ger en felställning av skelettet i ena eller båda fötterna och de/den drabbade foten ser inåtvikt ut. Orsaken till klumpfot är okänd men man vet att de finns en viss ärftlighet. Man vet också att missbildningen är vanligare hos killar än hos tjejer (50%).
Karakteristiskt är att muskulaturen på underbenets insida är mycket stram och muskulaturen på underbenets utsida försvagad. Det gör att barnet inte kan vinkla foten uppåt. När muskulaturen aktiveras böjs foten snett inåt. Källa: http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=2602
Hur behandlas det?
Det kan variera mellan olika sjukhus, men vi använder sedan flera år tillbaka den så kallade Ponseti-metoden som blir allt vanligare.
Under barnets första tre månader tänjer och gipsbehandlar vi varje vecka. Vid omkring sex veckors ålder gör man en liten operation där hälsenan delas, det gör att den automatiskt förlängs när den växer ihop. Efter omkring tre månader får barnet ha särskilda skenor, ortoser, som hjälper till att hålla foten rättställd. Efter nio månader och helst fram till fyra års ålder behöver barnet bara ha skenorna på natten.
Denna metod är tillräcklig för de flesta, men omkring 10 procent av barnen har en mer svårbehandlad klumpfot som kan kräva ytterligare operationer. Källa: http://www.viforaldrar.se/artiklar/2007/04/20/fakta/index.xml
Prognosen för barn som föds med klumpfot (som får behandling) är bra. De flesta kan leva sitt liv som vanligt. Något nedsatt rörlighet och styrka kan förekomma. Ensidig klumpfot innebär ofta att "klumpfoten" blir något kortare än den andra samt att vadmuskulaturen på det benet är underutvecklat.
Jag är född med ensidig klumpfot på höger foten. För mig innebär det att jag har två olika storlekar på fötterna, det skiljer två till tre skostorlekar. 39/40 på vänster och 37 på höger (klumpfoten). Min högra vad är betydligt mycket mindre än vad min vänstra är och jag har väldigt begränsad rörlighet i fotleden på höger ben. Balansen och styrkan är något som jag har tränat upp under min uppväxt så den är bättre men inte alls på samma nivå som det "friska" benet/foten.
Vet inte exakt vilken behandling som jag fick men jag vet att hälsenan är delad och att läkarna flyttade senor från insidan av min fot till utsidan. Jag hade skor med en järnstång emellan för att tvinga högerfoten utåt. När jag blev äldre så sov jag men en skena som också skulle hålla foten i ett utåtvridet läge.
Ett av mina första gips (i förhållande till fjärrkontrollen)
Jag kan egentligen inte säga att detta har påverkat mig eller min barndom särskilt mycket. Jag började gå när jag var 10 månader och har sedan varit mer än aktiv (sjövild). Jag har spelat fotboll i 16 år utan några större problem. Det enda kan vara att högerfoten blir uttröttad snabbare än den västra och det kan märkas på t ex cuper och träningsläger där belastningen blir större och frekventare under en kortare tid. Jag har betydligt sämre tillslag med höger foten då den är svagare samt att jag har svårt att nöta skott och inlägg länge utan att foten blir trött och gör ont. Även balansen på högerbenet är sämre vilket resulterar i att jag har svårt att använda det som stödjeben och är därför extremt högerfotad!!
Vad gäller köpa skor så ska jag väl erkänna att det är inte alltid är det lättaste men det har blivit bättre med åren. När jag var yngre köpte jag två par med olika storlekar och lämnade in det felaktiga paret till hjälpmedelscentralen och fick pengar för det (bra att anses missbildad av staten). Idag har jag inlägg till högerskon vilket gör att skillnaden är mycket mindre och det fungerar oftast bra att köpa storlek 38 till båda fötterna.
Mina fötter idag
Det är aldrig någon som har märkt att det är något konstigt eller annorlunda med min fot och trots att det är stor skillnad på vaderna så är det aldrig någon som har sett den förrän jag har berättat om min klumpfot. Det som jag själv märker är att ju ondare eller tröttare foten är desto mer "inåt" går jag med den. Det är precis som om den vill gå tillbaka till utgångsläget när den har ont.
Jag kommer aldrig kunna springa runt obehindrat i höga pumps och det ser lite roligt ut när jag har stövlar på mig eftersom den ena sitter tajt runt vaden och den andra är lite lös men jag gillar båda mina fötter lika mycket. Klumpfoten har inte påverkat mitt liv till det sämre, den kanske tom har gjort mig lite starkare. Jag är lycklig att jag har kan gå, springa och träna utan större problem, det finns de som har sådan tur!
Klumpfot, är en medfödd missbildning där foten står i spetsfotsställning, hälen är vriden inåt och framfoten är riktad nedåt in mot kroppens medellinje.
|
|
Hur behandlas det?
Det kan variera mellan olika sjukhus, men vi använder sedan flera år tillbaka den så kallade Ponseti-metoden som blir allt vanligare.
Under barnets första tre månader tänjer och gipsbehandlar vi varje vecka. Vid omkring sex veckors ålder gör man en liten operation där hälsenan delas, det gör att den automatiskt förlängs när den växer ihop. Efter omkring tre månader får barnet ha särskilda skenor, ortoser, som hjälper till att hålla foten rättställd. Efter nio månader och helst fram till fyra års ålder behöver barnet bara ha skenorna på natten.
Denna metod är tillräcklig för de flesta, men omkring 10 procent av barnen har en mer svårbehandlad klumpfot som kan kräva ytterligare operationer. Källa: http://www.viforaldrar.se/artiklar/2007/04/20/fakta/index.xml
Prognosen för barn som föds med klumpfot (som får behandling) är bra. De flesta kan leva sitt liv som vanligt. Något nedsatt rörlighet och styrka kan förekomma. Ensidig klumpfot innebär ofta att "klumpfoten" blir något kortare än den andra samt att vadmuskulaturen på det benet är underutvecklat.
Jag är född med ensidig klumpfot på höger foten. För mig innebär det att jag har två olika storlekar på fötterna, det skiljer två till tre skostorlekar. 39/40 på vänster och 37 på höger (klumpfoten). Min högra vad är betydligt mycket mindre än vad min vänstra är och jag har väldigt begränsad rörlighet i fotleden på höger ben. Balansen och styrkan är något som jag har tränat upp under min uppväxt så den är bättre men inte alls på samma nivå som det "friska" benet/foten.
Vet inte exakt vilken behandling som jag fick men jag vet att hälsenan är delad och att läkarna flyttade senor från insidan av min fot till utsidan. Jag hade skor med en järnstång emellan för att tvinga högerfoten utåt. När jag blev äldre så sov jag men en skena som också skulle hålla foten i ett utåtvridet läge.
Ett av mina första gips (i förhållande till fjärrkontrollen)
Jag kan egentligen inte säga att detta har påverkat mig eller min barndom särskilt mycket. Jag började gå när jag var 10 månader och har sedan varit mer än aktiv (sjövild). Jag har spelat fotboll i 16 år utan några större problem. Det enda kan vara att högerfoten blir uttröttad snabbare än den västra och det kan märkas på t ex cuper och träningsläger där belastningen blir större och frekventare under en kortare tid. Jag har betydligt sämre tillslag med höger foten då den är svagare samt att jag har svårt att nöta skott och inlägg länge utan att foten blir trött och gör ont. Även balansen på högerbenet är sämre vilket resulterar i att jag har svårt att använda det som stödjeben och är därför extremt högerfotad!!
Vad gäller köpa skor så ska jag väl erkänna att det är inte alltid är det lättaste men det har blivit bättre med åren. När jag var yngre köpte jag två par med olika storlekar och lämnade in det felaktiga paret till hjälpmedelscentralen och fick pengar för det (bra att anses missbildad av staten). Idag har jag inlägg till högerskon vilket gör att skillnaden är mycket mindre och det fungerar oftast bra att köpa storlek 38 till båda fötterna.
Mina fötter idag
Det är aldrig någon som har märkt att det är något konstigt eller annorlunda med min fot och trots att det är stor skillnad på vaderna så är det aldrig någon som har sett den förrän jag har berättat om min klumpfot. Det som jag själv märker är att ju ondare eller tröttare foten är desto mer "inåt" går jag med den. Det är precis som om den vill gå tillbaka till utgångsläget när den har ont.
Jag kommer aldrig kunna springa runt obehindrat i höga pumps och det ser lite roligt ut när jag har stövlar på mig eftersom den ena sitter tajt runt vaden och den andra är lite lös men jag gillar båda mina fötter lika mycket. Klumpfoten har inte påverkat mitt liv till det sämre, den kanske tom har gjort mig lite starkare. Jag är lycklig att jag har kan gå, springa och träna utan större problem, det finns de som har sådan tur!
Kommentarer
Trackback
