Fakta kring alkohol och idrott
Ett av mina projekt på praktiken är att skriva en ANDT-policy med två föreningar. ANDT står för alkohol, narkotika, doping och tobak. I det arbetet har jag sammanställt ett faktahäfte som förningarna ska kunna ha som underlag när de arbetar med sina lag. Jag tänkte dela med mig av den informationen men om jag skulle ta allt i ett inlägg skulle det bli hur långt som helst så jag delar upp det. Första delen är alkohol.
ALKOHOL
ALKOHOL + IDROTT = FALSKT
Påståendet är falskt av den enkla anledningen att den som dricker kommer prestera mycket sämre i sitt idrottande, men också för att alkohol kan föra med sig så mycket annat negativt – olyckor, skador, missbruk och en för tidig död. Idrotten står bakom regeringens folkhälsomål 11, att senarelägga alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen. Att kunna dricka mycket alkohol utan att bli full är inte något som är bra, en hög toleransnivå för alkohol ökar risken att bli beroende och att utveckla olika sjukdomar. Dricker man ofta och mycket ökar man sin toleransnivå och därmed också risken för sjukdomar.
I varje skolklass finns det 2–3 elever som växer upp i en familj med alkoholism. För dessa barn står ofta idrottsledaren för en trygghet som de saknar. För dessa barn och ungdomar är det extra viktigt att idrotten får vara en frizon från alkohol. Alkohollagen ska skydda minderåriga från alkoholens skadeverkningar. Det är kriminellt att sälja eller förmedla alkoholdrycker till en person som inte fyllt 18 år. Langning av alkohol kan ge 2 års fängelse. För starksprit är åldersgränsen 20 år. Trots lagen uppger ungefär hälften av alla 15-åringar att de dricker alkohol. Många av ungdomarna säger att de får tag på alkohol genom äldre kompisar.
VAD HÄNDER MED KROPPEN NÄR MAN DRICKER ALKOHOL?
Alkoholen är vattenlöslig och till viss del fettlöslig vilket innebär att den sprider sig till alla delar av kroppen och därmed påverkar i stort sett alla kroppens funktioner. Alkoholen bedövar celler i hjärnan som styr vissa hämningar och reaktioner, dricker man sig ordentligt berusad är det till slut bara ”reptilhjärnan” som styr. Men på vägen dit sker bland annat detta:
• Omdömesförmågan blir sämre.
• Motoriken blir sämre.
• Reaktionsförmågan blir sämre.
• Koncentrationsförmågan blir sämre.
• Koordinationsförmågan blir sämre.
• Hörseln blir sämre.
• Synen blir sämre, liksom avståndsbedömning och mörkerseende.
• Känseln blir sämre.
• Risken för olyckor ökar – drunkning, trafik, våldsbrott etcetera.
Alkohol och idrott hör inte ihop
En burk folköl (3,5 %) försämrar prestationsförmågan med ungefär 10 procent och ”dagen efter” man druckit sig påverkad av alkohol presterar man i regel 25–40 procent sämre.
1. ALKOHOLENS AKUTA EFFEKTER:
Redan vid små mängder påverkas prestationen negativt. Man har sett i tester att ungefär 0,3 promille, motsvarande ungefär en burk folköl, sänker prestationen med 10 procent. Reaktion, koordination, koncentration och motorik försämras. Pulsen stiger, vilket innebär att man inte kan öka hjärtats prestationsförmåga lika mycket, man når sin maxpuls snabbare.
Mjölksyran i blodet ökar, redan efter ett par flaskor öl ser man detta. Blodcirkulationen ökar i de ytliga blodkärlen, i samma utsträckning minskar cirkulationen till och från musklerna, vilket innebär sämre syresättningsamt avlägsnande av restprodukter.
2. DAGEN EFTER MAN VARIT PÅVERKAD ELLER BERUSAD:
Dagen efter, när alkoholen har gått ur kroppen, är prestationsförmågan kraftigt nedsatt. Det kan röra sig om så mycket som 25–40 procent. Alkohol ger alltid en uttorkningseffekt genom att kroppen utsöndrar mer urin är normalt. En vätskebrist på 1–2 procent av kroppsvikten minskar prestationsförmågan med cirka 20 procent. Alkoholen tömmer kroppens glykogenförråd, kolhydratsförråd, och blockerar dessutom nybildningen av nya glykogenreserver. Tränar man med dåligt fyllda glykogenförråd så ökar muskelnedbrytningen. Efter en blöt kväll kan det ta kroppen mer än 3 dygn att bygga upp nya glykogenförråd. Mjölksyrehalten är som högst i blodet 12–15 timmar efter att man druckit alkohol, vilket innebär att man snabbare ”går in i väggen”. Sömnen påverkas genom att man inte får samma djupsömn, så kallad REM-sömn. Det kan leda till sömnsvårigheter, sämre återhämtningsförmåga och psykiskt illamående. Kroppen har också en högre vilopuls som troligtvis beror på trötthet. I och med en högre puls kan inte hjärtat prestera maximalt av vad det brukar.
3. ALKOHOLENS LÅNGSIKTIGA INVERKNINGAR FÖR EN IDROTTARE:
Ju oftare och mer man dricker, desto sämre möjligheter har kroppen att återhämta sig. Eftersom en berusning tömmer kroppens glykogenförråd och det kan ta mer än 3 dygn att fylla på dem igen. Det finns också risk för näringsbrist eftersom alkoholen verkar som ett gift på tarmen som gör att upptaget av kolhydrater, proteiner, vitaminer samt mineraler blir sämre. Alkohol minskar också kroppens produktion av testosteron, vilket ger en försämrad muskeluppbyggnad. Regelbundet alkoholintag kan leda till testosteronbrist.
Alkohol försvagar även kroppens immunförsvar med ökad infektionskänslighet som följd. Ett långvarigt alkoholbruk kan leda till skador i lever, hjärta, hjärna och bukspottkörtel.
Redan små mängder alkohol ökar risken för olyckor och idrottsskador. Dessa tar också längre tid att läka om man fortsätter att dricka alkohol regelbundet.